Konstens James Dean

[Konstnär]: Jean-Michel Basquiat blev bara 27 år gammal. Innan dess hann han bland annat måla ett pariserhjul som turnerade runt med konsttivolit Luna Luna någon gång i mitten av åttiotalet, vara en av art-graffitins förgrundsfigurer och att bli känd som en av de Rudaste Gossarna i konstvärlden. Basquiat började liksom sin likaledes döde samtide Keith Haring sin konstkarriär som graffitimålare, men där Haring ritade sina välkända strålande figurer, skrev Basquiat tänkvärda fraser under taggen SAMO (en kombination av Sambo och Same Old Shit), exempelvis "Leka konst med pappas pengar" och "Nio-till-fem-klon". Jean-Michel åtnjöt till en början enbart ett 'street rep', men 1991 ställde han ut på PS1 tillsammans med ovannämnde Haring och den illustre Andy Warhol. Efter PS1 blev Basquiat egentligen den förste kände svarte konstnären i en värld som till dags dato är notoriskt vit. Han blev även känd för ett turbulent liv fyllt av artgroupies och fester, vid sidan av sina tribal-naiva målningar. Nu har en av Basquiats samtida NY-konstnärer, Julian Schnabel, begått filmdebut med filmen Basquiat, aktuell på Kino i höst. Sägas skall att Schnabel gjort en ganska personlig tolkning av Jean-Michel, en tolkning som inte utger sig för att vara en heltigenom biografisk film. Filmen är i alla fall späckad av kändisar, exempelvis Dennis Hopper, David Bowie, Willem Dafoe, Christopher Walken, Gary Oldman och gamle Deathrace 2000-regissören Paul Bartel. Frågan är om en film kan gå fel med en sådan rollista, oavsett om man gör sin regidebut eller ej. Martin Sunnerdahl