Renässans för en bisarr filmskapare
 
Edward D. Wood Jr. är antagligen en av tidernas mest udda och excentriska filmskapare, med plats någonstans på himlavalvet i närheten av John Waters och Russ Meyer. Bara det faktum att han trots en rad briljanta filmer- varav ett flertal vunnit the Golden Turkey Award- borde rendera honom en plats i vilketfilmlexikon som helst. Men icke! Inte ens en notis i megalomaniska Cinemania ‘95. Men nu ska det förhoppningsvis bli ändring, ty i sommar har filmen om hans liv premiär.
Woods mest kända och omtalade film är den enorma Plan 9 from Outer Space, säkerligen den film från femtiotalet som går varmast på filmklubbar i hela västvärlden. Filmens bisarra story- rymdvarelser bestämmer sig för att rädda jorden undan atomkrig och väcker sålunda upp alla Tellus dödingar för att skicka dom på protestmarsch till Washington med påföljande kusligheter- överträffas endast av inspelningen och de involverade skådisarna, bland annat Tor Johnson, en flintskallig 200 kilos svensk ex-brottare. Ett exempel från inspelningarna: Bela Lugosi (Nummer 1 Drakula!) dog bara ett par dagar efter filmandet startat. Vad göra? Ed Wood, en handlingens man, ersatte raskt Lugosi med sin frus kiropraktor som inte var det minsta lik den döde och dessutom var nästan 20 centimeter längre. Utseendet åtgärdades dock enkelt genom att låta kiropraktorn täcka ansiktet med en mantel i resten av filmen! Martin Landau fick för övrigt en Oscar för bästa manliga biroll 1995 i rollen som Bela Lugosi.
En annan film där Lugosi medverkade var Woods debut, den halvt om halvt självbiografiska Glen or Glenda från 1953. Filmen börjar med att skildra en ung transvestits våndor, då han måste förklara för sin oemaniciperade tilltänkta att han föredrar att klä sig i damkläder. Filmens andra del är något mer konstig, eftersom en helt ny handling börjar där, en där huvudpersonen byter kön, något som 1953 var på rena experimentstadiet. Hela filmen genomsyras av Bela Lugosis psykolog som försöker förklara skillnaden mellan transvestitism och transsexualitet.
Det självbiografiska med Glen or Glenda är att Wood var transvestit. Han spelade själv huvudrollen, iklädd sitt favoritplagg, en skär, luddig angorajumper, en tajt kjol och en trevlig liten hatt. Från dialogen “Give this man satin undies, a dress, a sweater, a skirt […]. He can think better, work better, play better, and he can be more of a credit to his government and his community.” Kontroversiellt nu, enormt mysko 1953.
Ed Woods helt sista filmer var 8mm porrfilmer, som till exempel Necromania, där Wood spelar trollkarl. De flesta av dessa är bortglömda och försvunna. Wood dog 1978, alkoholiserad, utfattig, vräkt, bortglömd, men aldrig patetisk eller dålig. Ed gjorde några fantastiska filmer och skrev några underliga böcker. Ed landsteg under andra världskriget med damsidenunderkläder under uniformen. Ed var cool. Ed var bäst.