En gång i tiden var det extremt coolt med martial arts-filmer (av tölpar
kallade karatefilmer). Portalfigurerna var Bruce Lee, Shaw Studios och senare Jackie Chan. Nu är dessa kampsportsfilmer inne igen och samma portalfigurer
gäller fortfarande. Den hippe nämner gärna filmer som Drunken Master, Bastard Swordsman och Kineserbanden. Band som Wu-Tang Clan håller på att sampla för fulla muggar allt som rör ”Wu-Tang sword
style”, och Depth Charge gör låtar som Shaolin Buddah Finger och baserar hela sin existens på att sampla kung fu-rullar av
tvivelaktig och god sort. Plotten tjocknar ytterligare när man
får reda på att Depth Charges starke man och ende medlem J. Saul Kane är delägare av videobolaget Made in Hong Kong.
Men det har kommit något nytt under kampsportsfilmssolen också,
nämligen techno martial arts-filmerna. De har sitt ursprung i
Hong Kong och har antagligen sakta men säkert vuxit fram i denna
grogrund som i ett femtontal år varit totalt stängd för de flesta
västerlänningar och först de senaste två åren börjat uppmärkammas
på nytt. Filmerna har liksom i Shaw Studios klassiska 70-talsverk
starka beröringspunkter med saga och magi, med den skillnaden
att man inte längre ser snörena när aktörerna gör 20 m långa hopp,
innehållandes 50 sparkar och 40 svärdshugg. Bland dessa nyare
filmer märker man bl.a. Heroic Trio-filmerna, om tre kvinnor med övernaturliga krafter och kunskaper
i ’magic gung fu’, ’power palm’ o.dyl., som bekämpar kapitalstarka
kidnappare och onda trollkarlar i nutida miljö. De genomsyras
av ett socialt patos av rang. Heroic Trio visas f.ö. på bio på
en mini-Hong Kongfestival i Göteborg om några veckor.
En annan film i samma genre är framtidsmagiactionfilmen Saviour of Souls, med hela galleriet av exploderande knivar och androidtrollkarlskrigare
som använder sig av cybergasen ’Fallen Angel’ för att bli övermänniska,
stark och ogripbar. Det ser ut som Blade Runner fast är kärlekshistoria med buskis med ultravåld med akrobatik
osv... Med ett ord: utmärkt!
Till råga på allt så har det börjat göras en stor hög filmer i
samma technokampsportsstil med västerländsk backing, och dessa
har vi nu börjat få hit till Sverige, t.o.m. på bio! Filmer som
Mortal Kombat och Streetfighter är uppenbart bleka kopior av det filmcensuren och distributörerna
förvägrar oss. Ovanpå detta släpps nu en stor mängd samproduktioner
på video. Den senaste är Fist of the North Star, en så kallad livemanga, det vill säga en spelfilm baserad på
en japansk serie, med bland andra Malcolm McDowell som död kampsportsmästare i en Mad Max-värld. En annan livemanga som kommer på video inom kort är Crying Freeman, serien som gav upphov till en hel subgenre inom Hong Kong-filmen,
nämligen den om de enormt skickliga mördarna med gott hjärta,
men med metoder som skulle ge Henry Lee Lucas erektion.
Crying Freeman handlar om en ung, råsnygg krukmakare som blir
hjärntvättad av den kinesiska maffian med hjälp av akupunktur,
eftersom de fått för sig att träna honom till att bli lönnmördare.
Freeman dödar efter en tids träning en yrkesmördare som försöker
skjuta honom genom att medelst fotakrobatik skicka en dolk rakt
genom den ledes hjärnhalvor. Och på den vägen är det, kropparna
staplas till höger och vänster med snille och smak. Som kronan
på verket är Freeman dessutom oemotståndlig hos det täcka könet,
även de mest mordiska, vilket ger upphov till en hel del intima
situationer i klassisk japansk stil.
I övrigt kan vi inom kort se Christopher Lambert som hämndlysten svärdsman mot en hel ninjaklan i The Hunted, där det trots en frånvaro av eldvapen och bomber blir tresiffriga
dödstal!) samt morph-tunga framtidsfilmen Double Dragon (om en tudelad magisk medaljong som måste förenas för att den
onde ska få på tafsen med sparkar, slag och ljusspel som skulle
gjort Shonuff avis) på videohyllorna. I fallet The Hunted lär dessutom vår
favoritgoreregissör Brian Yuzna (Reanimator, Society) ha ett finger med i spelet!
En ny gryning för kampsportsfilmerna har börjat. Det är gôtt. |