|
|
| sommarsvalka på kino En av mina bästa sommarupplevelser någonsin var när jag med betongkepsen på klev in i en tom, luftkonditionerad biosalong en stekhet sommardag i Göteborg och såg Torpeden. Inte för att filmen var så ohemult bra, utan för att det var så enormt skönt att byta bort värme och asfalt och Lisebergsfascister mot svalka, plysch och silverduk. Ett miljöombyte som jag rekommenderar alla och envar att pröva så ofta som möjligt. Det går givetvis alldeles utmärkt att applicera det på sommarlund också. På Kino visas för tredje året i rad billiga favoriter i repris: 8 filmer, 8 veckor, klockan 8, 55 spänn. Och det är rara ärtor. Till exempel får vi chansen att se Harvey 'El Harvo' Keitel i Smoke ännu en gång och känna med honom när hans illegala kubanska cigarrer blivit vattensjukare än the bayou, väl medvetna om att vi kan kliva ut ur biosalongen efter förrättat värv och sätta fyr på en fullständigt legal Romeo y Julieta eller Cohiba. Ibland är det prima att bo i Sverige. Veckan efter Smoke kan vi åter se Antonio 'Madonnas våta dröm' Banderas traktera multipla handeldvapen med snille och smak i Hong Kong- pastischen Desperado. Eftersom en konstant surmulen filmcensur förvägrar oss the real McCoy, dvs att se Chow-Yun Fat med två Barettas och 1000 magasin visa vad vänskap egentligen innebär, får man nöja sig med det näst bästa: en god kopia. Och det är just vad Desperado är- pangpang på hög nivå. Plus ett stänk buskis. En annan film med pangpang, men nästan enbart i titeln, är Woody Allens Kulregn över Broadway. Folk har klagat på att Woody själv inte är med, men det finns ingen anledning att hålla med dylika dystergökar. Personligen tycker jag att Woody är lite för mycket av en ikon för att passa i alla sammanhang, och i just Kulregn… hade han troligtvis varit tämligen överflödig. Filmen handlar annars om en gangstersponsrad Broadwaypjäs, kompromissandets icke helt trevliga konst samt att man som konstnär i slutändan gör vad som helst för att skydda sin skapelse. Det bästa med filmen är annars Dianne Wiest som bedagad bohemisk Broadwayaktris och suveräne Chazz Palmintieri som teatraliskt "neandertalgeni", för att citera Roscoe Sweeney i gamla Comics. Chazz är dessutom med i en av de senaste årens bästa och mest konspirationstäta thrillers, nämligen De misstänkta. Jag vet ingen film som citerats så flitigt det senaste året; jag inbillar mig att halva jordklotet hört folk skrika Kaiser Söze av sina lungors fulla kraft eller bögslackt mumla 'Fuck you, you muthafuckin' cocksuckah' i tid och otid. Fast troligtvis är människors citatval inte nödvändigtvis är en kvalitetsgaranti ens av sämsta kvalitet. Vad som dock är en kvalitetsgaranti är de enorma skådespelartalanger som samlats i De misstänkta: ovan nämnde Chazz, Benito del Toro, Stephen Baldwin, Kevin Spacey (årets skådespelare i cool-skolan) och Gabriel Byrne, för att nämna några. Dessutom kan man med fördel se den flera, flera gånger. För även om man vet hur den slutar, så är labyrinten som mynnar ut i slutet lika mångbottnad som en Illuminatikonspiration, om någon nu vet vad det vill säga. Dessutom visas andra mycket sevärda filmer på Kino i sommar- se kalendariet- som samtliga bör ses om man vill undvika att göra sig själv en björntjänst. In, alltså, i svalkan och mörkret på Kino med ditt favoritgodis och inse att du gör något av det bästa som finns att göra en varm sommarkväll i Lund. |