|
Konstterrorist med rätt att krascha browsers |
|
Men vad som är långt mer intressant än eyecandyfierade och strömlinjeformade sidor, kommersiella eller privata få har någon originalitet själva, knappt ens programmeringskunskaper, utan snor ofta kod rakt av är det som brukar kallas ²parallella nät². Aldrig hört talas om det? Du är inte ensam. Men lär dig detta: det är ett stort jävla nät, och en hel del av det är hemligt, privat. Det är inte inlemmat av sökmotorernas webrobotar, inte länkat, kanske lösenordsskyddat. Det är här den sanna kreativiteten på nätet har sin grogrund. Fjärran från de tonvis fula porrsiter och bannerbesudlade missfoster vi tvingas se allt för ofta finns en livlig webunderground. En av inkörsportarna till det parallella nätet är hell.com. Eklektiskt, tyket, obstinat och ogästvänligt tornar det upp sig likt en av de sista utposterna mot digital mediokritet. Titta dit, men ta inte mitt ord som en garanti för att du ska gilla det. Hell.com är ändå osedvanligt enkelt att få en inblick i. Många andra parallella websiter har totalt innehållslösa ²förstasidor², ofta med en enkel text i stil med: ²You came to this web uninvited. Go away!² eller någonting betydligt mer otrevligt. Efter att ha anmält sitt intresse som besökare av hell.com:s web kan man botanisera runt bland de featured artists som funnit nåder inför hell.com:s kräsna kru. Du hittar garanterat någonting du gillar om du är intresserad av annat än barnmat. » p!ng!ng tzhe v-nervouz humAn zystem. antiorp, 1998 En av de som synts till på tonvis av distribuerade siter är den gåtfulle konstterroristen antiorp, även känd som ²=cw4t7abs². Han för i ett anfall av sexism gissar jag att det är en han, även om det aldrig har klarlagts började först synas på den digitala musikscenens mailinglists. Hans bisarrt formulerade och dekonstruktivistiska inlägg på dessa har gjort att han fått en slags idolskara som ivrigt väntar på nästa antiorpinlägg, men det finns även de som hatar honom, framför allt vissa storfräsare från programföretag. Inlägg som ²lemaise. hagam the velt won.t be goires or machshiv what we speak out here. it.s zicher not shayach for them to forget what they tued uf here. we are mechuyav to be meshabed our s elves to the melocha in which these soldiers made a haschala - that vibalt they were moiser nefesh for this eisek² är vintage antiorpiska. För antiorp existerar inga konstnärliga gränser, han leker med de media som står till buds: websidor, filmer, musik, program, bilder. Det enda hans arbeten har gemensamt är att de är avsedda att tänja på gränserna, att vara förvillande, att vara rätt-i-ansiktetstöriga. Musikaliskt har antiorp hittills släppt ett alster, 97-spårs plattan krop3rom som han gav ut under bandnamnet a9ff. En recensent beskrev den: ²Imagine if The Prodigy had spent six months at IRCAM doing an intensive residency with Pierre Boulez. Imagine if Kraftwerk were using Kyma in 1972². Keyboard Magazine skrev ²I thought I¹d heard everything, but I¹ve never heard anything like this.² Mycket av antiorps arbete yttrar sig på nätet. Om du skulle få för dig att gå in på någon av hans många websidor, så var beredd på att det inte ser ut som vanligt: fönster öppnas och stängs, det tutar och sparkar, det blixtrar, medvetet felaktiga javascript gör det hela till ett ofta otroligt enerverande virtuellt gungfly där ett enkelt felklick kan innebära att man fastnar i evighetsloopar, att saker man aldrig sett förut helt plötsligt dyker upp på ens hårddisk. Och det är också en hel del av tjusningen med antiorps websidor: inga av de vanliga mönster man har lärt sig av allt surfande fungerar, det ²språk² man lärt sig förstå är helt satt ur spel. Det är fult, sprucket, trasigt. Och för att göra det ännu lite krångligare har antiorp som sagt en vokabulär som är milt sagt irriterande, åtminstone förvirrande. Jag skickade ett mail till antiorp angående om den här artikeln och detta var det lätt obegripliga svaret jag fick tillbaks:
Man skulle kunna säga att antiorps distribuerade sidor är vad Hakim Bey kallade TAZ, en Temporär Autonom Zon, ett slags litet privat anarkistiskt miniland med egna åsikter språk och struktur. Antiorp har gömt sina saker väl. Om man lyckas navigera sig förbi alla fällor och bisarrerier, antiorps medvetna programterror, kan man hitta mängder av fina saker: egenkonstruerade program, mp3:or, shockwavefiler, bilder, quicktimefilmer och annat. ²am3r!kka sug3r. okk. det. ordentl!gt² står det på en av antiorps sidor. Men han är inte svensk. Eller tysk. Däremot har han en förmåga att plocka upp andra språk/-mönster och blanda in dom i sitt obskyra technobabbel. I sina kreationer han gillade för övrigt inte att vara uppmärksammad på hell.com verkar antiorps paroll vara: ²Ta det som har inherenta buggar, utnyttja buggarna och skapa nytt, även om det innebär att allt kukar ur.² Hans skiva trasslar till din CD-spelare, hans websidor din browser, hans quicktimefilmer din skärm, och hans språk dina tankar. Gå till http://194.19.130. 194/=cw4t7abs/ eller http://194.19.130.194/spCa/zweite och börja luska. Du kommer inte att ångra dig. Kanske lite bara... [m] ADRESSER |
PÅ
INTERNET FINNS EN MASSA SKIT, DET FINNS en massa härmapor, en massa
teknologer och en massa rigida formgivare fast i det ack-så-trötta papperstänkandet.
Visst finns det vissa kommersiella webdesigners som lyckas tänja gränserna,
The Big Gun Project, exempelvis. Dessa punkiga spattjockar som gör en
massa saker vid sidan av sina betaljobb, bland annat ganska välkända
Crashsite, spred ett tag ut ryktet om att dom bodde på en nerlagd oljeborrplattform
där det lyssnades på punk, snackades politik, spelades dataspel och
annat som man gillar. Deras just nu största aktuella siter är Terry
Gilliams Fear and Loathing in Las Vegas, en gonzosite i ordets
rätta bemärkelse, samt The Crow-regissören Alex Proyas bizarro-sfrulle
Dark City. Bägge nyttjar Shockwave maximalt, men det är inget
tomt spel för gallerierna, utan egensinniga kreationer fristående från
de filmer de gör reklam för.